När man har små barn är det väldigt opraktiskt att ha ett stort pussel med tillhörande högar av pusselbitar liggande i veckor på golvet ; )
Mitt sista pussel blev färdigt när min 3:e dotter var 3 månader, nedan kan ni se hur projektet växte fram...
8 dagar senare har vissa bruna detaljer vuxit fram.
Efter ytterligare 26 dagar har även några ljusa detaljer tagit form.
17 dagar senare ett par gubbar börjar skymtas...
56 dagar efter start känns det som jag kommit en bit på väg.
Ytterligare 34 dagar senare, pusslet har hunnit varit delvis isärplockat under en veckas tid för att sedan läggas på plats igen för fortsatt arbete. Orsaken var att vi anlitat ett företag för att storstäda innan dotterns födelse, hon kom dagen efter denna bild är tagen...
39 dagar senare känns det inte som om jag kommit så mycket längre,
dottern hade kolik så jag passsade på att sova när jag kunde.
När ytterligare 34 dagar gått känns det som jag kommit en bit på väg. Äntligen!
En vecka senare är 7999 bitar på plats men det fattas en pusselbit,
den beställdes av pusseltillverkaren och anlände så småningom.
Efter 5 månader och 19 dagar...
Pusslet är ca 1,5 x 2 m stort och hänger numera ovanför vår trapp med en brunmålad ram av frigolit runt.
Jag älskar fortfarande att lägga pussel, men för att det ska kännas utmanande så vill jag ha minst 3000 bitar alternativt något svårt motiv. Ett pussel på 1000 bitar med endast nonstop-godisar som motiv kan vara nog så utmanande.
Det här var mitt andra pussel-projekt innehållande 8000 bitar, den gången fattades det inte en enda bit när pusslet var klart.
Fördelen med scrapbooking är att det går att förvara på en hyggligt begränsad yta, det går att ta med utvalda verktyg och material för att skapa tillsammans med andra. Mer om det kommer...
Vad kul det ser ut. Med tre barn och två hundar i huset så tänker jag inte ens försöka ge mig på ett sådant projekt :-) Däremot har jag skaffat en pusselmatta för att i alla fall kunna lägga lite pussel och inte bara barnens 40-bitars :-)
SvaraRadera